Paintspeeling

Jag tänker inte välja. Tvingar ni mig, så förlorar ni. Vem är det som egentligen förlorar? Tänk på det. Ni gör inte allt lättare precis. Det som skrämmer mig mest är att ni inte själva ser hur instängda ni är. Förlåt så hemskt mycket då, för att jag inte vill bli lika begränsad som ni är, för det är ni. Att ni inte själva kan se hur små era världar är? Att ni inte ser vad ni går miste om? Att ni inte ser, att ni redan har fastnat i samma pöl av rutiner som jag kämpar för att ta mig ur. Kanske är det just det som är den stora skillnaden mellan mig och er? Jag vill göra något, jag vill kämpa medans ni bara accepterar och letar efter likheter eller slentrianer. Hur kan allt vara mitt ansvar? Hur kan ni förvänta er att jag eller dem ska lösa allt åt er? Snart måste ni väl för fan lära er att om det ska hända nåt måste man själv se till att det gör det.