ofrivillig poesi
Blott en natt,
en dialog
Tillvarons förståelse
förtroende
och händerna, händerna
så veka, sköra
så tysta
förlåt, jag kunde inte
Begrundelsen är för långt bort
Då, innan
vi var två, men nu
tre, fyra, fem?
Så ensamma,
så underbart ensamma
Ständigt tillsammans
med friheten, med hålrummet
samtalet, åh samtalet!
med ljudlösheten, stillheten
minnet, tryggheten
med väggarna, med förståelsen
Röken, lukten
läpparna, klarheten
närvaron
Så rätt, så skönt
men åh, så starkt
för starkt!
Jag klarar det inte
Jag ljög, förlåt mig
Jag klarar!
jag vill
men mitt huvud, åh mitt huvud!
Tankarna slungas
vill inte gå förlorade
Jag förstår inte!
Kommentarer
Postat av: Felicia
Bra skrivet!
Trackback