Paintspeeling

Ni som har träffat mig idag har antagligen sett mig med ett stort leende på läpparna. Anledningarna är många: det är varmt, solen skiner, jag har körkort, Han med stort H ockuperar mina tankar och en ytterst intressant och förhoppningsvis rolig uppsats om Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen väntar på mig. Ja juste, jag har körkort. Herreallah vad inkonsekvent jag är! Jag hatar egentligen bilar! (nej B inte ogillar starkt, utan hatar!)

Jag var den som cyklade fyra kilometer till skolan under sex års tid, jag är den som promenerar till skolan nu (jag vet att jag bor centralt och att det går snabbare att gå än att ta bussen, men ändå) och nu har jag tagit körkort! Visst, jag ville ha det som merit, och chansen att kunna övningsköra med mina föräldrar skulle väl antagligen gå förlorad om jag väntade ett par år. Dock känner jag mig själv så pass väl att jag vet att jag inte kommer att kunna motstå att låna mamma och pappas bil någon gång ibland. Tyvärr, sanningen är bedrövlig. Nu har jag iallafall tillåtelse att övningsköra med mig själv.

Jag är glad trots att jag bidrar till jordens undergång, och även om mitt ansikte pryds av ett leende har jag inte glömt bort verkligheten. Livet är så logiskt ologiskt

Rosor är röda och smultron är blå, roadtrip till karlsborg och gränna också!